onsdag 17 november 2010

What started as a whisper...

... slowly turned into a scream. 

Det var så skönt att rida ikväll, hästen hade en hel massa överloppsenergi som släpptes ut och i takt med varje galoppsprång kändes allt plötsligt helt glasklart, det kommer att gå. Men nu kommer samma äckliga känsla smygande igen, en känsla av att inte räcka till. Hur ska jag hinna med allt och ändå prestera bra?

2 kommentarer:

Elin den bäste sa...

Kämpe gött din lilla gris!
Kanske d blir subbis på fredag? :D

Niinen sa...

de sku nog sitta bra de! :)