Ave Maria

Hahah, Elin gav lov så .. Här har ni skönsång a'la Elin! Hon visste alltså inte om att vi spelade in så därför är nästan hela filmen svart. Höj volymen, luta dig tillbaka och njut!

Love you bitches

Hahahah. Tittar genom gamla bilder och filmer, fy sjutton vad jag skrattar.
Hoppas inte Bjuris dödar mig när jag laddar upp den här. Kanske jag borde ta och ladda upp Elins skönsång till Ave Maria också? ;) Hahahaaha.

I'm tired of these games

Det där med falskt alarm kan jag nog konstatera att bara var en önskedröm. Jag låter som en kråka och huvudet känns så där mysigt tungt. Jag har klarat mig hela hösten utan förkylningar och trodde nästan att jag skulle klara mig undan helt och hållet. Men näpp, att springa omkring mitt i natten med allt för lite kläder är nog inte det smartaste, så jag får nog skylla mig själv lite. Kan ju hoppas att det släpper snabbt i alla fall.

Jag och pappa hälsade på Faffa idag, som nu för tiden bor på pensionärshemmet Hemgården. Han är så smal så smal, nästan bara skinn och ben, och jag undviker helst att se det. Vart har min livlige farfar tagit vägen? Jag blir skrämd, rädd för att åldras. Då verkar livet inte ha någon mening längre, att sitta där i sitt lilla rum, titta lite på tv, läsa tidningen och sakna sin andra hälft... Jag klarar inte av det.

En positiv sak med denna dag var att jag fick äta smörgåstårta på förlovningskaffe, det är år och dagar sen jag senast åt en smarrig skinksmörgåstårta, så det satt riktigt bra.

Jag vill jag vill jag vill.

One day you'll have to let it go

Jaaag ääär sååå jäkla trött men jag orkar inte gå och sova. Logiskt värre. Min hals rosslar som bara vad och jag känner att en eventuell förkylning är på väg. Inte så oväntat men jag h-a-t-a-r att vara sjuk, så jag hoppas det är falskt alarm!

Idag har jag än en gång insett hur jävla bra jag egentligen har det, och det är jag otroligt tacksam över. Tack.

“Don't waste your youth growing up.”

 Gårdagens outfit

Jag överlevde gårkvällen/natten (som var superskoj), såg ett par människor jag inte ville se, men såg desto mera trevligt folk, blev kompis med en dörrvakt, tog lite för många shottar, dansade röven av mig, klagade över mina killerheels, samlade ihop till en tröja (som jag dock måste hämta senare), sprang av och an, gjorde mig själv förvirrad, tappade telefonen i marken ett x-antal gånger, sprang mitt på vägen på väg till ett gatukök, konstaterade att jag tre timmar senare skulle sitta i skolbänken och tog sen taxi till Karolina. Mina päron är lyckligt omedvetna om allt. Jag skrev psykologiprovet idag (med en mycket seg hjärna, rekommenderas ej) och lyckades ta mig hem. Att jag och Karolina vaknade halv 11 imorse när vi egentligen skulle sitta i skolan 8.15 behöver vi ju inte kommentera...

Imorgon är det dags för finskaprov, dags att börja läsa nu. Sliip tajt

Kakibajs

Jag har en dålig känsla i magen, jag är nervös, rastlös och har ångest inför morgondagens prov. Jag tycker synd om min mage som får utstå all stress. Förhoppningsvis löser allt sig, det brukar det ju göra... Vet inte i vilken ände jag ska börja ... Känner mig skräckslagen. Käääk. What to do, what to do? What if, what if?

Jesu blod, för dig utgjutet

 

Hej kära församling, jag hälsar er härmed välkomna till dagens predikan som kommer att handla om skola, stress och kanske lite makaroner.

Låt oss börja med skoldagen. Jag släpade mig upp, tog en dusch och återupplivade min stackars huvudknopp, stressade iväg till skolan, skrev en ypperlig uppsats i finska, halvsov genom resten av dagen, tittade skeptiskt på vår så kallade skolmat, körde hem i ösregn, skrev en förträfflig religionsinlämningsuppgift och åt några fenomenala makaroner med lite ketchup på för att mätta min tomma mage och efter det hämtades mina tre vackra springare in i stallet. Jag fortsatte där efter med att studera psykologi, duktig jävel. Somnade nästan med näsan på Zimbardo så jag tog en underbar powernap som varade i 45 min. Under dessa 45 minuter hann jag drömma de mest knasiga drömmar, varifrån får man alla idéer?

Klockan 21 ringde mitt alarm, jag traskade ner för våra trappsteg, bänkade mig i favorithörnet i vår röda soffa och drog den blåa stickiga filten runt mina späda axlar. Idolerna sjöng så vackert på tv'n och jag läste vidare i min gula psykologibok och var i full gång med min suveräna gula understrykningspenna. 85 lärorika sidor har jag tagit mig igenom, kan knappt vänta att få läsa fortsättningen men nu står det matematik på schemat. Kommer att börja morgondagen på bästa möjliga sätt med ett minitest! Fenomenalt!

Amen.