torsdag 21 februari 2019

Dags för livstecken


Jahaja! Tjoff sa det, så hade det gått ett halvår sedan senaste inlägg. Så kan det gå! Jag ska nog ta tag i den sedvanliga bilduppladdningen men nu fick jag feeling för att skriva lite.

Vad har hänt sedan 18 augusti? *tjuvkikar bland telefonbilderna*
Det blev september, bröllop, Rhodosresa med Anna, höst och studiestart. Jag blev med glasögon och tränade agility med Nemo. Studerade, gick på studieevenemang och tittade på Harry Potter med ÅA-tjejerna. Firade ett år med Hankko. Det blev mörkare och mörkare och plötsligt var det december. Jobbade vid Seglis och gick på hundmässa i Helsingfors med mamma, och sen blev det jul. Nyår i Jeppis. Har njutit av fint vinterväder och påbörjat graduprocessen på allvar. Sen blev det februari och här är vi nu. Något ditåt!

Just nu pysslar jag alltså främst med min gradu på vardagarna. På fredagar jobbar jag på dagis. Alla kurser är klara, så det är bara detta eviga skrivande kvar. Siktar på att ha den klar i maj, ska hoppas att det går vägen. Vad händer sen då? Kanske jag har ett svar på den frågan nästa gång jag bloggar, om ett halvår eller så, hehe. 

Imorgon är det exakt 10 år sedan Hessu flyttade hem till oss. Tänk så tiden går, världens bästa gubbe. Pigg och glad och så gott som precis likadan som för tio år sen, det bevisade han senast idag då han slet sig i grimskaftet och galopperade iväg till andra ändan av hagen. Några fler vita hårstrån i pannan har han ändå fått under åren. (Säkert jag med av alla hans rackartyg...) Jag är glad att han är i så bra skick, gubben blir ju 22 år i maj! 

I övrigt är väl livet ganska bra just nu. Nemo, familjen och vänner mår bra. Paola lyckades orsaka ett väldigt svullet framben på sig själv för två veckor sedan, så det var typiskt. Men det går åt rätt håll så jag hoppas att det blir bra. Åtminstone har ljuset återvänt och snart är det vår. Redan nu kan man sitta  i t-shirt på vår inglasade balkong och njuta av solen. Härrlian tid vi lever i. 

Inga kommentarer: