Har plötsligt en massa tankar som snurrar runt i min hjärna. Som vanligt då. Skulle behöva ett lexikon och slå upp hur jag ska reagera. Känner mig helt isolerad här hemma nu också, och tycker att äckelkopporna ska försvinna så snabbt som möjligt. Det ska bli så otroligt jävla skönt att fara till skolan och kunna prata, le och skratta som normalt. Det har jag inte gjort på över en vecka. Tänk vad man egentligen är utseendefixerad. Har man någonting som avviker från det normala så blir man nästan panikslagen och gör allt man kan för att dölja det. Typiskt då jag fick dessa sår mitt i ansiktet, skulle ju ha varit mycket bättre om jag skulle ha fått dem någon annanstans på kroppen så man skulle kunna täcka över dem med kläder. Men icke sa nicke, mitt i ansiktet sitter de. Fyfan. Det ser åtminstone ut som att de börjar försvinna sakta men säkert. Men jag har inte tålamod att vänta så länge! Jag vill ha bort dem nu genast!
Jag som skulle vara så aktiv idag. Jomenvisst. Nå, åtminstone har jag mockat åt hästarna redan. Hade funderat att jag genast efter det skulle kolla snabbt på datorn och sen skriva hälsokunskapsessän men det lockar inte så värst mycket. Efter den borde jag räkna massa matte och så borde jag fara och rida någongång under dagens lopp. Funderar vilket jag ska prioritera.. Skulle vara härligt att rida i dagsljus men å andra sidan borde jag verkligen göra läxorna så jag inte blir så himla mycket efter. Ja, nu ska jag vara duktig och sätta av datorn och börja jobba med läxorna. Jippii. Hejtå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar