And I'm not scared of your stolen power

Efter en lång och aktiv dag börjar jag nu känna mig dödstrött. Släppte ut hästarna på morgonen, satt i skolbänken till halv 3, gick till Subway med Anna&Elin och sen blev det dags för bilskola. Jäiks så många pengar det kostar! Slutade redan halv 6, gick till Anna och väntade på Sia. For hem, böt kläder, gick ut och mockade, for och red och skrattade nästan ihjäl mig samtidigt, nattade pållar och läste de sista 40 sidorna i min bok. Datorn sattes på, ett dåligt val. Ska skriva en engelska-prognosis och göra finskaläxan samt helst göra en presentation om mig själv till Belgienutbytet. Helst av allt vill jag bara sova, jag är så trött!

Imorgon blir det skola från 8.15-14.30 följt av bilskola från 16.15 till 18.15. Härligt!
Dagen skulle ha varit riktigt prima om det inte skulle ha varit för alla de där läxorna ... Hmpf.

I see right through you any hour

Imorgon börjar skolan igen. Bilskolan också. Jag börjar bli gammal!
Borde väl skriva något hurtigt här och nu, att vi går mot ljusare tider och att tiden kommer att flyga fram till sommarlovet, men jag tror jag nöjer mig med att skriva att jag hoppas att den här känslan av lugn och välbefinnande som råder just nu håller i sig, trots att ledigheten tar slut och skolan börjar igen. Nu ska jag ta min bok och krypa ner under täcket, blir en lång dag imorgon med tidig väckning så bäst att ta natten nu!

Get knocked down, get up again

Dagarna går, det är fortfarande jullov och jag stormtrivs med att bara ta det lugnt här hemma och rida pållemi. Att ha ridsällskap gör att man blir mycket mer motiverad att rida, och när sällskapet dessutom är supertrevligt blir ridturerna dagens höjdpunkt. Min Hesepojk är dessutom så fin så fin och utan honom vet jag inte hur jag skulle orka.

Det är nytt år nu, tolvslaget firades med de bästa och några mindre bästa, helt okej. Fick ut all skit som samlats inombords i form av tårar ett par timmar senare, kanske inte den bästa början på det nya året, men det var nödvändigt, nu känns allt så mycket bättre. Nu är det nytt år vilket innebär att allt skit (och alla skitar) är so last year! Nya tag, snart är det ljust igen och snart är det sommar.

Jag har en hel del tankar och funderingar gällande häst och framtid som snurrar omkring i min hjärna, jobbigt jobbigt. Förhoppningsvis lyckas jag reda ut den ihoptrasslade knuten av funderingar, så löser allt nog sig. Snart.

Hello 2011

Nothing compares to you

And the tears come streaming down your face, once again.

Jag har fasat för den här dagen i flera år.
Jag visste att det skulle bli oerhört jobbigt.
Men att det skulle komma så här plötsligt, det trodde jag aldrig.
Att en dålig dag med lite koliksymptom kunde sluta så här,
det kom som en total chock.

Min finaste, underbaraste, härligaste ponny, borta.
Igår kväll helt normal, pigg och glad som vanligt.
Ikväll, borta.

Det känns som att jag lever i en dålig mardröm,
kan ingen väcka mig? Hur är det möjligt att allt
händer på en och samma gång?

Jag tror ingen förstår, eller ens kan förstå, hur tungt allt
har varit den sista tiden. Jag tror ingen förstår hur mycket
Ami betydde för mig. Jag tror ingen vet hur ont det gör.

Att inte Ami kommer att traska omkring fritt på gården
i jakt efter något ätbart, att jag aldrig mer kommer att få
skratta åt hennes påhitt och ändlösa energi,
att jag aldrig mer kommer få känna hennes varma andetag
slå emot mitt ansikte, att jag aldrig mer kommer få sucka
över hennes envishet, allt detta gör mig så fruktansvärt ledsen.

"In life I loved you dearly,
In death I love you still;
In my heart you hold a piece
No one could ever fill."

Ingen kommer någonsin kunna ta Amis plats.
I will always love you.

We can always party on our own

Julen 2010 börjar lida mot sitt slut nu och det har varit en mysig och härlig jul, precis som det ska vara. Jag och Pappa tomtade med hästarna i 25 minusgrader men det var riktigt mysigt att rida barbacka på min finaste häst och önska god jul åt barnen här i närheten. Resten av julaftonen firades med Kalle Anka, julmat, tv och julklappar. Såklart har det funnits incidenter som gjort att jag har suckat, höjt rösten eller sagt något argt åt mina kära familjemedlemmar men mestadels har allt förflutit på lugnt och fint! Fina julklappar har jag också fått, trots att jag inte önskat mig något riktigt speciellt.

De senaste dagarna har jag spenderat mestadels hemma, jag har tagit det lugnt och skött hästarna och det är så himla skönt! Idag insåg jag vilka härliga hästar jag verkligen har, fastän de innebär en massa jobb så ger de en så mycket glädje!

Nu borde jag ta en dusch innan det blir dags att pulka vid Öjberget med ett gäng damer, de två på bilden och sen ytterligare två andra! Tjohoo!

So this is christmas

Håhhååjajjaa. Efter en lång dag är jag äntligen färdig med allt. Pållar har blivit motionerade och omskötta, jag har paketerat in alla julklappar, pepparkakor har bakats, julgranen har klätts och jag har städat rummet. Haha, fulaste julklappen blev en fågelholk, hur sjutton paketerar man in en sån snyggt om man inte har en låda? När den äntligen, efter många om och men, var inpaketerad döpte jag mitt mästerverk till "Rysk cirkus", precis så såg det ut.

Jag har fått två julklappar redan. Fick ett litet paket av våra "grannbarn" som varit här och ridit, och jag blev väldigt positivt överraskad när jag öppnade det. Inne i det lilla paketet fanns en fjärrutlösare till kameran! Jätteskoj! Sen har pappa skaffat snabbare internet och jag kan säga er, att gå från 0,5 mbit/s till 10 mbit/s känns som rena rama himmelriket! Att ladda ner en film tog mindre än 30 min, och nu har jag laddat ner 10 avsnitt av Glee säsong 2. Jullovet är räddat! Haha.

Vi har fulaste julgranen någonsin i år. Men det är helt okej, den såg helt acceptabel ut efter att ha blivit pyntad. I år har pappa för första gången någonsin köpt köpis-pepparkaksdeg. Vart är världen på väg egentligen? Men nåja, bara jag får titta på Kalle Anka imorgon så är jag nöjd! Ingen jul utan Kalle!