Let them see you smile

Söndag första augusti. Hör ni hur deprimerande det låter? Första augusti. Fy och blä.

Dagen har trots detta deprimerande datum varit riktigt lyckad! For iväg till min farbror för att fira hans födelsedag med sallad, mat och tårta tillsammans med min familj, mina farbröder med familj och mina kusiner + kusinbarn. Jag hade kanske missförstått att det var en lite finare tillställning så jag kände mig aningen malplacerad bland alla klänningar med mina jeansshorts och adidasjacka ... Men det var lika bra att jag var klädd så för jag, två av mina kusiner och mina två kusinbarn spelade fotboll nästan hela tiden så jag fick upp flåset riktigt ordentligt! Man ska inte underskatta 10-11-åringar i fotboll, Tobbe och Nicke var riktigt bra på att lira boll! Men det var riktigt roligt att spela med dem och jag hade ju ett storleksmässigt övertag så när grabbarna blev för stöddiga på sig så sköt jag in ett par mål för att göra det lika när vi spelade flickorna (som är typ 8 och 9 år) mot fotbollsgrabbarna! Haha. Och än en gång konstaterade jag att jag saknar fotbollen...

Lite senare på kvällen när vi varit hemma i ett bra tag, så tog jag ut pållen ur hagen och gjorde honom klar för ett dressyrpass på ängen. Det gick faktigt ganska bra, han hade mycket energi så det var kul att jobba lite i galoppen. Fick smaka på en del skutt och hopp men han har ännu inte lyckats få av mig! Får se när jag flyger av honom första gången...

Efter vårt sena kvällspass hade klockan hunnit bli 22.30, då åt jag lite smörgåsar och toblerone och tittade på ett inspelat Beverly Hills-avsnitt. Hihi, jag diggar den serien. Gammalt e gött. Sen blev det dags för datorn och här lär jag sitta ett tag innan jag kryper ner under täcket för att sova.

I don't know if I can yell any louder

Back in town igen! Kom hem halv 3 inatt efter 12 timmars resande. Det känns i röven efteråt kan jag berätta åt er. Så att få kasta sig ner på sin egen säng, krypa under täcket och få sova var otroligt skönt!

Vår ålandsresa var riktigt bra! Vädret var inte lika perfekt som senast jag besökte ön men det hällregnade i alla fall inte en endaste dag! Mulet var det mest med några solstunder men även små regnskurar blandat med åska. Men värre skulle det väl ha kunnat vara! Vi har haft det riktigt skoj, vi har farit i trampbåtar, badat i havet, grillat marshmallows, suttit på klipporna och tittat på vågorna som slår upp mot stenväggarna, fotat, varit på sightseeing på Åland och besökt Vikingamarknaden i Godby. Så har vi också ätit massa god mat och en pehmis om dagen är bra för magen är mottot jag har levt enligt de senaste dagarna. I onsdags tog jag, Yvonne och Sandra båten till Svenneland och tillbringade en dag i Stockholm. Blev en del shopping innan vi trötta, nöjda och glada åkte tillbaks till Eckerö. En del drama fick man uppleva under vår korta vistelse, det är inte helt lätt att vara syskon...

Nåja, nu är jag ju som sagt hemma igen i Finlands soligaste stad. Pyttsan heller. Vädret är TRIST! Har inte lust att gå ut så pållen (som lyckats klia av sig en grimma till och som jag inte har en aning om var den är) får kanske vara ledig idag. Om jag inte ändrar mig. En film och lite toblerone lockar rätt mycket just nu. Hihi.

Alla bilder är Yvonnes för jag har inte hunnit sätta in mina på datorn än!

I can feel the devil walking next to me

Håhhåjajjaa. Jag håller på och packar inför ålandsresan, och jag kan än en gång konstatera att jag suger på att packa. Eller i alla fall på att börja på med att packa! När jag väl har börjat, då går det riktigt snabbt! Oftast för att jag plötsligt har skitbråttom. Jag har i alla fall tagit fram min väska som jag ska packa i, tagit fram allt till necessären och bestämt vad jag ska ha på mig under vår resa. Nu gäller det alltså att packa ner resten av kläderna som behövs. Lättare sagt än gjort men det ska nog gå. Det gör det alltid.

02.30 inatt tar jag och Yvonne bussen från busstationen och åker de ca 400 km som det är till Åbo hamn för att sedan fortsätta med Viking Line till mitt älskade Åland. Så efter ca elva timmars resande befinner vi oss på Åland. Det är känns hiskelit länge men det gick ju hur bra som helst att göra ensam och nu då jag har sällskap kommer nog tiden att flyga iväg. Vi kommer säkert att sova minst halva bussresan för jag tänker inte gå och sova ikväll, det hinner jag nog inte ens! Börjar ju snart vara dags att fara iväg ...

Igår var det ju Åminne! Skumdisco till och med. Jag hade inte alls lust att fara först men när jag väl var där blev det faktiskt riktigt skoj! Det var hundra gånger bättre än förra åminne på alla sätt och vis ... ;) Tog bussen hem och till och med den bussfärden var riktigt trevlig!

Jessi var här o fotade lite när jag red Hese, så jag och Hese får bli dagens bild.
Nu ska jag fortsätta med mitt ändlösa packande, ha det så bra här hemma så syns vi nästa helg igen!

My mind is muddy but my heart is heavy, does it show?

En sak som jag inte tycker om hos mig själv, och som jag är mycket väl medveten om, är att jag har en tendens att ändra mina planer väldigt snabbt. Det är en dålig ovana som alltid gör så att någon blir besviken, arg eller sur, och det med all rätt. Jag tror jag är lite för snäll och även en tidsoptimist, jag lovar saker som jag inte har en chans att hinna med. Det här inser jag ofta lite för sent när jag redan bestämt något, och blir då tvungen att dra mig ur. Men det finns alltid en orsak till varför jag gör som jag gör, och det allra minsta jag vill är att göra någon besviken. Jag vet att det är en dålig ovana och jag blir alltid lika arg på mig själv, de gångerna det inträffar. Så att bli straffad genom att få ett surt bemötande eller något annat otrevligt, det känna faktiskt riktigt onödigt, för jag VET att jag gjorde någon besviken och det behöver jag inte bli påmind om gång efter gång. Men kanske det är sånt man får ta, i väntan på att personen eller personerna förhoppningsvis kommer över det.

There will be no next time

Gaaaahhh. Jag är irriterad, sur, fittig, stressad och allt man kan vara just nu. Egentligen vet jag inte varför, orsakerna är rätt dåliga och egentligen är jag nog löjlig. Mamma och pappa retar gallfeber på mig just nu, om man en gång börjar störa sig på något de gör så lägger man märke till det så mycket lättare vilket gör att man blir mer och mer stressad. De är ändå inte den enda orsaken, det finns andra saker som gör så att jag vänder taggarna utåt. Vanligtvis brukar jag ta ett djupt andetag och fortsätta le men just nu så går det inte.

Mamma ropade just med ett väldigt fånigt tonläge "här luktar häst!!!".
Jag tror det är dags att evakuera.

I love this place

To help us grow

Onsdag idag. Jag sov ensam i tältet, somnade som vanligt med ipoden i öronen så inga problem med att sova själv. Vaknade någongång vid sjutiden av att det blåste som sjutton men somnade om på ett litet ögonblick. Steg upp ungefär klockan 12 och gick på datorn för att bli uppdaterad. Bestämde mig för att fara till stan med Yv så jag tog en dusch, gjorde mig klar och sprang sedan iväg ut till vägen för att bli upplockad. Yvonne skulle byta ett armband och ha ett fotstöd, jag följde henne i hälarna. Gick även till subway för att äta innan vi for hem igen.

Jag var trött som sjutton (tror det är något med subway som gör mig så dåsig ....;)) så jag tog en lång powernap i Jessikas rum. Sedan skrev jag ett mail åt Vera som befinner sig i Kanada, innan jag gick ut för att ta en kvällsridtur på hästen. Vi red iväg in i skogen för att hitta en ny väg men blev tvungna att vända om för skogen blev för tät. Blev en ny runda i Öjbergsskogen istället, busigt! Var tillbaka på gården ca 22.30 och en halvtimme senare var alla hästarna inne i hagen igen (Ami den skurken rymmer alltid när Hessu ska ut och rida) och då gjorde jag två stora smörgåsar, hällde upp ett stort mjölkglas och satte mig ner framför datorn. Här sitter jag nu forftarande. Funderar om jag ska gå ut och sova i tältet inatt igen eller icke. Jag har lust att se på film, men det är rätt tråkigt ensam. Tror risken är stor att jag somnar.

Nåja, klockan slog över tolv vilket betyder att det är torsdag. och att jag borde gå och sova!